MENY
Tänka sig att jag är här igen. På en blogg som varit oberörd sedan september 2019 och innan dess sedan 2017.
Dagarna passerar likt låtarna på ens Spotify playlist. Det går så oerhört snabbt mellan varje moment och det är sällan man bara tar en paus och reflekterar över livet. Det är just det jag gör ikväll. 20:45 en helt vanlig torsdag, 2021.
Vem hade vetat att jag skulle bo i en lägenhet i Malmö på Nobeltorget med killen jag lärde känna över Tinder och kysste första gången på en brygga i Köpenhamn? Vem hade anat att det skulle förbli jag och musikproducenten som gav mig fjärilar i magen? Men framförallt: vem hade anat att jag skulle skriva ett inlägg på en blogg jag haft sedan jag var 16 år en kall, helt jävla vanlig torsdag 9 år senare?!
Gud vad livet har gått fort. Men samtidigt har det hänt så fruktansvärt mycket saker att jag inte ångrar ett ögonblick. Visst är jag nostalgisk - vem är inte? Men när jag ser tillbaka på min tonår och my 20s så ångrar jag inte något. Eller jo visst ångrar jag att jag hatade mig själv och min kropp. Jag hatar att jag behandlade mig själv som jag gjorde. Men innefattar inte tonåren det där? Är det ens möjligt att vara 16-17 och inte avsky varenda liten bit av en själv? Asking for a friend :-)
Det kommer vara omöjligt att skriva ett blogginlägg på några hundra ord om vad som skett på 2 år. Så det ska jag inte försöka göra helt enkelt. Men jag vill börja blogga igen, inte för någon annans skull men för min egen skull. För jag är så OBESKRIVLIGT tacksam över att jag gjort det tidigare. Det hjälper mig att gå tillbaka i tiden och minnas allt det vackra. Och det dåliga såklart. För jag kan se att jag verkligen har bloggat om allt som har mellan himmel och jord att göra. Det är jag så fruktansvärt stolt och glad över. Annars hade det förmodligen varit ett minne blott.
SÅ - om jag nu inte skulle blogga mer - vilket jag hoppas att jag fortsätter med - är det värt att beskriva min livssituation för framtida mig just nu.
Julia - hej! I stunden som detta blogginlägg skrivs är jag 24, half intoxicated by 3 glasses of Gosa-rödvin (men det kan du se bort från). Jag sitter bredvid min själsfrände - Rasmus, som givetvis producerar musik! Kanel, vår katt (plz remember her) ligger och myser sig i fotöljen. Vi bor i en tvåa på Nobeltorget som är vår första lägenhet ihop. Corona härjar och jag är hemma hela dagarna, vilket jag faktiskt njuter av. Jag jobbar som innehållsförfattare atm och pluggar genusvetenskap på Linnéuniversitetet för att färdiggöra min kandidat i Engelska. Yes - jag gjorde det äntligen, färdiggjorde mina studier! Jag drömmer om att studera Medievetenskap i 1,5 år och få en kandidat också, men du vet ju vid det här laget hur mycket vi drömmer! Annars är livet allmänt bra. Jag har en stadig inkomst, jag har börjat laga mer mat (som jag ju älskar!!), ätstörningen är ÄNTLIGEN under kontroll, jag är kär, inte lika stressad längre och har vänner jag bryr mig om. Helt ärligt är livet faktiskt jävligt bra. Ångesten finns där såklart fortfarande, men den blir bättre för varje dag som går.
0